Skafferiutmaning
Laga mat av det som redan finns hemma. Hos Amos och Vilda finns många middagstips och en sökfunktion att använda för att hitta råvaran som kanske redan finns i ditt kylskåp.
Laga mat av det som finns i skafferiet, kylen och frysen innan det blir en ny tur till mataffären. Av flera orsaker är det en bra idé att laga mat från det som redan finns hemma. Hos Amos och Vilda har vi skafferiutmaning under januari månad och kanske en bit in i februari. Vi tillåter oss att köpa lite färska grönsaker och mejeri men inga stora mängder utan bara som komplement till det vi redan har.
Den främsta anledningen till att utmana sig själv att laga mat på det man redan har är ekonomiskt – i början av året är det kanske lite ont om pengar efter jul- och nyårshelger. Då är det skönt att ta en paus med spenderandet och förhoppningsvis upptäcka att det redan finns massa bra råvaror att laga mat på hemma. Om man har en trädgård finns förhoppningen att frysen och skåpen är fyllda med bär, mos, sylt, konserverade och frysta grönsaker av olika slag. Kanske även svamp och vilt kött eller kött inköpt i större mängder direkt från producenten. Ät upp de hårt förvärvade livsmedlen och njut innan de blivit gamla och bortglömda.
Att äta upp det man har först innan man handlar nytt gör även att man bidrar till minskat matsvinn. Gå igenom alla skafferier och kolla datum på det som står där. Ofta går det utmärkt att äta även om bäst-före-datumet passerats. Smaka och lukta alltid innan du slänger! Utgå sedan från det du hittat hemma och komponera rätter.
Ett annat perspektiv många kanske blivit lite mer varse är att det dessutom är bra färdighet att kunna laga mat från skåpmat eftersom det kanske en dag blir en nödvändighet. Vi vet inte om det händer något med vårt samhälle som gör att matförsörjningen avstannar. Då är det bra att ha övat upp sig lite och vant sig vid tanken på att det skulle kunna vara en verklighet man tvunget måste förhålla sig till.
När skafferiutmaningen är över – se då över skafferiet så att tillräckligt med mat finns hemma om något skulle hända. Torrvaror och konserver är det bästa att satsa på. Och gärna bara sådant man verkligen äter, även till vardags. Kyl och frys är känsligt för om det inte finns någon el. På nätet finns listor och kalkylator att använda sig av för att kunna inhandla rätt livsmedel i rätt mängder för just de behov du och din familj har.
Stigande matpriser – vad göra?
Hur stora är utläggen idag?
Om man inte redan vet hur mycket pengar som går till mat varje månad, så är det en bra början att ta reda på det. Med det svaret är det lättare att göra aktiva val och prioriteringar som blir hållbara i längden.
Börja med att titta igenom de senaste två-tre månadernas kontoutdrag och räkna ihop hur mycket pengar som faktiskt lagts på mat. Räkna bort restaurangbesök.
Ta sedan reda på hur mycket som är rimligt att din familj lägger på mat varje månad. Konsumentverket har en publikation där det går att göra en kostnadsberäkning utifrån de förutsättningar man har - antal personer i hushållet, hur många mål som lagas och äts hemma alternativt på skolan eller jobbet.
Planera!
Det är rätt så enkelt – om man inte planerar matinköpen utan handlar flera gånger i veckan sent på eftermiddagen efter jobbet när magen kurrar så blir det i längden dyrt. Det går inte att komma ifrån att planering och framförhållning ger möjlighet till mer genomtänkta och ekonomiska beslut. Så, gör en veckomatsedel, eller i alla fall en matsedel för vardagarna och låt lusten styra helgmiddagarna. Det finns mängder med middagstips och veckomenyer hos Amos & Vilda.
Bli prismedveten!
Först och främst – lär känna kilopriser! Självklart finns det andra saker att ta med i beräkningen när man ska köpa mat. Lägst kilopris är långt ifrån alltid bäst val. Men genom att få koll på kilopriser blir det lättare att navigera bland valmöjligheterna.
Handla hellre det mesta på en affär och ta del av deras bonussystem. Där finns en hel del pengar att spara i längden. Prenumerera på digitala reklamblad och ladda ner appar, t ex Matpriskollen och handla mycket av nedsatta varor. Lägg råvaran i frysen eller gör storkok och frys in. Det behöver inte alls bli tråkig mat, tvärtom. Grytor, pastasåser och gratänger av olika slag fungerar väldigt bra att frysa, tina i kylen och sedan värma utan att tappa smak och konsistens.
Handla på nätbutiker, t ex Matsmart, som erbjuder prisnedsatt mat med kort datum. Ofta är tidsmarginalen ganska stor innan matvaran blir dålig. Ladda även ner appar som erbjuder mat med kort datum i butik, t ex Too Good to go. Flera matbutiker säljer kassar med gårdagens bröd, av fortsatt utmärkt kvalitet, eller med frukt och grönsaker. Ät direkt, frys in eller gör t ex juice eller smoothie av frukten och grönsakerna för att ta tillvara dem.
Byt ut köttet mot baljväxter!
I mat utan kött lagad från grunden finns mycket pengar att spara! Köp bönor och linser torra på påse och koka själv. Frys in och ta fram så mycket som behövs till olika rätter.
Välj rätt styckdelar på köttet!
Om du äter kött – dra ner på mängden. Sedan – fortsätt äta svenskt kött. Helst närproducerat och kravmärkt. Leta efter kort-datum-märkningar. Välj färs och styckdelar som kräver lite mer av den som tillagar köttet. Styckdelar från djurets främre delar kräver längre tillagningstid, något man ju faktiskt behöver ta med i beräkningen nu när elen är så väldigt dyr och en bristvara. Men om man har lite koll på när timpriset inte är som högst och lagar t ex en gryta då så blir det med största sannolikhet billigare än att köpa t ex filé. Dessutom är smaken så mycket rikare!
Välj grönsaker och frukt i säsong!
Frukt och grönt som är i säsong har lägst pris. Men det är precis lika viktigt att fortsätta titta på varifrån grönsakerna och frukten kommer. Välj svenskt, närproducerat och om frukten och grönsakerna kommer utomlands ifrån är det som är frilandsodlat och inte växthusodlat bäst ur ett miljöperspektiv. Det är klokt att helt välja bort det som åkt väldigt långt.
Baka bröd!
Baka eget bröd när elen är billig, om du har timpris vill säga, annars är det ganska kostsamt att ha ugnen på. Ett alternativ är att baka bröd som man steker, t ex engelska surdegsfrallor.
Släng inget!
Och med det menas – inget. Det här är kanske det viktigaste och det vet alla. Den matkasse som bärs hem äts upp. Brödkanter mixas till ströbröd, grönsaksrester kan åka ner i köttfärssåsen, ostkanten kan rivas och användas i matlagning. Märk upp rester och frys in. Bli kreativ!
Med de här tipsen och råden borde matkontot minska även om det säkert finns många fler saker att göra. Lycka till!
Maten blir dyrare och dyrare. Priserna har gått upp på de flesta matvaror, men inte alla, i takt med att inflationen stiger. För kött, smör, kaffe och mjölk får man betala betydligt mer idag än för ett år sedan. Hos Amos & Vilda ligger vi dock kvar på samma nivå för matkostnader som innan inflationen drog iväg. Med ett gäng smarta tips och justeringar i vardagen finns många tusenlappar att spara. Läs vidare om vad du kan göra!
Vad händer om maten och måltiden får större plats i vårt familjeliv? Vad händer om vi lite oftare sitter ner och äter vällagad mat tillsammans?
Många av oss lever idag aktiva liv med jobb, fritidsaktiviteter, vänner och familj. Ibland kan det kännas kravfyllt. Det jag vill säga betyder inte att fler saker ska göras, tvärtom vill jag slå ett slag för livets enkelhet, det jordnära och ursprungliga. Livet hemma tillsammans!
Jag, och säkert många med mig, känner ett behov av att få stanna upp och ge större plats till varande mer än görande. Hur vi kopplar av varierar såklart. Men jag tycker maten och måltiden har kommit i skymundan som ett sätt att varva ner och ladda om, ibland väldigt långt ner på listan. Man äter något och springer sedan vidare. Men, vad händer med oss om vi faktiskt gör plats för måltiden och matens betydelse i våra liv? Vad händer om vi träffas runt köksbordet, pratar med varandra om livet och det vi äter?
Det jag tror händer är att vi mår bättre, att vi får ett rikare liv och att vi gör det möjligt för oss att uppleva att enkelhet i livet skapar mening. Jag tror att vi kommer att komma närmre varandra och närmre naturen.
Börja en stor förändring i det lilla genom att välja en sak som idag känns möjlig. Det kan t ex vara
-
att samla familjen till nästa måltid,
-
att låta något barn vara med i köket,
-
att någon del eller hela måltiden är lagad från grunden av råvaror utan tillsatser,
-
att välja bort köttet och ersätta det med något från växtriket istället,
-
att låta valen i matbutiken ta lite längre tid för att ta reda på innehållet, fiskens eller köttets ursprung,
-
att välja ekologiska bananer,
-
att googla ditt närområde efter lokala producenter, t ex lokalt producerat kött eller grönsaker,
-
att planera några av veckans måltider tillsammans med barnen,
-
att laga kvällens middag med de rester som redan finns i kylskåpet så de slipper slängas,
-
att ta reda på lite mer om natriumglutamat, e-nummer, palmolja eller djurskydd i Sverige jämfört med andra ställen i världen.